…har jag läst och skrattat mig igenom bloggen Kunden har (inte alltid) rätt. Eftersom jag har jobbat i en liten s k Nära dej-butik, mindre ICA-butik, lite större ICA-butik, café, bokhandel och gatukök under mina studieår så har jag också träffat på alla dessa bisarra, vidriga men också underbara kunder. Jag har haft kunder som diskuterat sitt (mycket) privata liv för mig, jag har blivit uppraggad, fått julklappar, fått blommor, blivit utskälld, omkramad, blivit uppfångad på stan som ”min kassörska”. Vi hade smeknamn på kunderna, ibland snälla, ibland mindre snälla men alla visste vem vi pratade om när man sa ”Laxen”, ”Vit marlboro”, ”Gubben”, ”Gnällfejset” osv. Jag tänker på det när jag handlar i ”min” butik, jag hör nämligen till de kunder som sällan säger mer än ”hej och tack” och undrar om jag utmärker mig.
Jag har haft stenkoll på vad kunderna handlar, det får man om man har stamkunder. Vetat vilka som är snåla, lögnaktiga, slösaktiga och generösa för det märks väldigt snabbt. Ibland har jag misströstat om mänskligheten men så kom de där älsklingskunderna som bara är så gulliga. Ibland har jag funderat på att läsa socialantropologi och skriva en avhandling om hur folk behandlar sina pengar och framförallt hur de förvarar dem. Vad är det för fel på plånböcker? Varför använda kuvert, plastfickor (om man nu inte nallar från skolkassan), snusdosor eller tobaksförpackningar?



