Ett eget rum

november 24, 2006

Ich bin eine Berlinerin…*

Filed under: Shopping,Utflykter — klotho @ 23:59

…nåja, det är i allra högsta grad ett önsketänkande men nog skulle jag hellre bo i Berlin än i Düsseldorf…faktiskt. Berlin är en vänlig stad och rolig, charmig samt kosmopolitisk, som inbjuder till utforskning och socialt umgänge.

Två och en halv dag i Berlin gav både mersmak och väckte upp ungdomsminnen till liv: Två nittonåriga tjejer satt på Hälls konditori i augusti månad 1988 och funderade över en kopp kaffe med tillhörande bakelse. Resultatet av den fikastunden blev en tripp till Berlin en månad senare. Vi tog tåget, det var billigt om än aningen obekvämt (ligg- eller sovvagn var onödig lyx) och anlände tidigt en morgon till en delad stad. Vi anlände dessutom till östsidan och det uppstod en hel del förvirring innan vi insåg detta faktum och lyckades klura ut hur vi skulle ta oss till västra delen. Väl i väst så blev nästa projekt att finna bostad…och det lyckades via turistbyrån. Ett hotell på en liten sidogata till Kurfürstendamm. Nu, hela arton år senare, bodde jag återigen på en liten sidogata till Kurfürstendamm, men med tanke på att den är 3,5 kilometer lång så är det gott om sidogator och minnesbilden säger mig att jag inte prickade in samma hotell.

Den här gången anlände jag med inrikesflyg och stewarden på planet piggade upp passagerarna så till den milda grad att han fick en spontan applåd efter sitt lilla anförande om möjligheterna till socialisering på flygplanet. Väl på Schönefelds flygplats så skulle jag ta mig in till stan och med ett lika nyligen landat Londonplan var vi rätt många som skulle tampas om biljettautomaterna. Det kostar 2.60 € att ta sig från flygplatsen in till Berlin (från Schönefeld, från Tegel kostar det 2.10 €!). Något för ansvariga för flygbussarna på Landvetter och Arlanda att fundera över. Eftersom jag hade missat att trycka ut en karta på mitt eminenta Route66-program på jobbet så åkte jag en station extra helt i onödan och fick trassla lite innan jag kom till hotellet (lyckligtvis har två år i Europa och diverse ensamresor till nya orter härdat mig mer än väl och jag har anammat filosofin ”det går att gå över till andra sidan och ta sig tillbaka till utgångspunkten och det går även bra att ta taxi”. Hotellet var trevligt med stort rum, om än lyhört och med en bra frukost. Hittade det via en googlesökning på denna sida och av de tre hotell jag valde ut och mejlade till svarade de snabbast och var billigast. Man kan verkligen inte klaga på 59€ för ett dubbelrum. I Reyjkavik bodde jag på ett hotell där rummet var betydligt mindre, frukosten ruggigt otäck och det kostade 2000 kr natten (som min kompis lyckligtvis fick ner till subventionerat pris via en isländsk kollega).

Hade letat reseguider på nätet och hittat tips både hos Vagabond  och Sköna hem och gav mig iväg på ett besök till en bokhandel som jag misstänkte att min kompis inte skulle vara så intresserad av (hon skulle komma först senare framåt kvällen med sitt plan från Sverige). På vägen dit blev det en snabb macka på Starbucks (nej inget tyskt ställe, mat med tyskt ursprung lockar mig inte men det gör iofs inte mat med amerikanskt ursprung heller, fast denna macka hade italienskt ursprung och var helt okej). Väl inne i bokhandeln hittade jag flera intressanta böcker men ingen som lockade mig till köp dock. Sen missade jag antagligen en massa för det var en ordning bland böckerna som bara innehavare och mycket frekventa besökare skulle kunna ha full koll på. Ute på gatan bestämde jag mig för att ta en bild och upptäckte till min fasa att jag inte stoppat i det nyladdade batteriet i kameran. En snabb rekapitulering av morgonens sömndruckna beteende skapar visshet om att batteriet ligger kvar på bordet, och med den nya titeln ”Dumkopf” ringande i skallen inser jag följande: jag har laddat batteriet, tagit ur batteriet ur laddaren, lagt på bordet, packat ner laddaren i resväskan men glömt kvar batteriet på bordet. Hur korkad får man bli? Borde inte den nivån förbjudas?

Jag tröstar med mig shopping och sedan kaffe och chokladpaj på ett fik, allt på samma gata som bokhandeln: Alte Schoenhauser strasse. Ett besök där rekommenderas!

Missen med batteriet retar mig till och från under helgen men annars så var det en underbar helg, med mycket snack, en hel del shopping, fika och god mat (italiensk, spansk och kinesisk) samt hustittande (den stora upplevelsen var s-bahnresan från Hellesdorf in till Mitte med gigantiska höga och breda huskomplex under den 40 minuter långa resan). Det var också lite speciellt att komma tillbaka till Checkpoint-Charlie och försöka minnas vaktkurerna och ingenmanslandet från 1988.

En resultatlös jakt på en loppis gör att vi hamnar på ett ljuvligt franskt café (Le Fleury på Weinbergsweg 20) på lördag morgon där jag får varm choklad gjord på kakao och socker och precis lagom beskt för att min tunga skall krulla sig av lycka. Min kompis ögon gnistrade när hon fick syn på byrackan som låg och slöade i ett hörn av caféet men som var väluppfostrad nog att motstå locktonerna från utländska damer.

I en pryl- och möbelbutik får jag efter att köpt några små julljus erbjudande om att smaka på en sorbet med äppel- och kanelsmak. Supergod! …fast inte så god att jag kände mig sugen att köpa den färdigblandade påsen som ”bara behövde frysas” för 7€. Det är helt klart att det är i de östra delarna av Berlin som de roligaste butikerna finns och häftigaste prylarna hittas.

En outlet besöktes också och av tre överdelar så var i alla fall en helt klart motiverad till inköp,de andra två var mer ”outlet-pris och visst är de fina”-varianten. Klänningen passade jag så bra i (!) att det var dumt att missa enligt min kompis och tja, jag behöver inte många fler argument för att falla till föga. Min kompis shoppade loss desto mer och eftersom mannen i hennes liv inte läser denna blogg kan jag meddela att helgens köp slutade med elva tröjor/skjortor och ett par byxor för hennes del. Utportionerade i lagom dos kommer han inte att notera inköpen i någon större utsträckning. Själv höll jag mig något mer modest och utökade klädköpet endast med ett urval av strumpor och några inköp sedan tidigare, där en turkos datorväska med blommor på stod ut lite extra. Även om min kompis ifrågasatte behovet av sparbössan i form av en flugsvamp i plast. Hon påstod fräckt nog att det den aldrig skulle bli fylld, men nåja…den är söt och lite rolig. Det helt enorma utbudet av julgranskulor på KaDeWe fick mig att bestämma mig för att den dagen jag skaffar julgran så ska jag åka tillbaka och shoppa loss på just julgranskulor. Svårigheten med det blir att välja om man skall ha en gran med klassiskt rött, coolt silvrigt eller Legally Blonde-tema med rosa varianter eller varför inte med blå och turkosa nyanser eller kanske grönt? Ja, ni förstår själva.

Genom denna tripp så utökade jag min flygplatslista med flughafen Schönefeld (kalla mig miljöbov…speciellt som detta var den tjugotredje flygturen, enkel väg, i år) som hamnade på trettonde plats på listan. Landvetter är nummer ett, inte så konstigt med tanke på att jag bor i Göteborg (egentligen).

* Ich bin ein Berliner kläckte John F Kennedy ur sig under ett besök i Berlin til allmän munterhet, eftersom det är en syltmunk som kallas så.

Ett urval av Berlinshoppingen kommer här: Julgranskulorna skall ges bort i present, likaså pennställen i form av raketer men det övriga behåller jag själv.

Shopping i Berlin

 

Kommentera »

Inga kommentarer ännu.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: