Ett eget rum

februari 7, 2007

En gång är ingen gång…

Filed under: Böcker — klotho @ 21:46

Det är fullkomligt livsfarligt att ”pracka på” folk/fä/vänner/bekanta sina favoritböcker för tänk om de inte gillar boken lika mycket som jag gör. Ska man säga upp bekantskapen då eller ska de få ännu en chans?I hoppen och skutten bland bloggar hittade jag denna lista som just nu verkar sprida sig bland bloggare som läser. Men varför just fem titlar? Varför begränsa sig? Det är praktiskt taget omöjligt? Jag har nya favoriter, gamla favoriter och nygamla favoriter som jag läser om och om igen och som jag ibland önskade att jag hade kvar att upptäcka. Jag förstår faktiskt inte människor som tycker det är obegripligt att läsa om böcker. Herregud! Man lyssnar väl inte på en låt bara en gång, eller tittar på en tavla en gång och sedan blundar varje gång man närmar sig den? Varför är det så konstigt att läsa om böcker? Ibland när jag har tråkigt och absolut inte vill göra något åt det så samlar jag ett gäng böcker och slänger mig i soffan och så väljer jag ut favoritpassager och läser om just de, ibland så räcker det och vid andra tillfällen så läser jag om hela boken. Vissa böcker närmar jag mig med en skeptisk min och t o m ointresserad blick och så kan det istället bli en sensation som får mig att bubbla av lycka. I andra fall så blir det precis tvärtom.

Böcker som jag läst om, många, många gånger: Kamratfesten av Dorothy Sayers – Första gången jag läste den, i tolvårsåldern så förstod jag den inte (men den påverkade mig tillräckligt mycket för att jag skulle läsa litteraturvetenskap på universitetet som vuxen) men med åldern och en viss mognad så är den en klar favorit.

Sommargästerna av Lise Nörgaard – Jag bara älskar hennes satiriska berättelse och skrattar så jag får magknip varje gång.

84, Charing Cross Road av Helen Hanff – Sagolik, underbar och en ständigt återkommande läsfavorit (fast det var ett tag sen, får ta med mig den till sängen ikväll).

Romantikens Paris av Katarina Markiewicz – Den var min bibel både innan min tvåveckorsvistelse i Paris, under den och efteråt. Faktum är att en parisare raggade upp mig på en buss genom att kommentera de vackra bilderna i boken och gissa vilket land jag kom ifrån. Han förgyllde min sista vecka med cafébesök och middagar.

De besatta av A S Byatt – Min kompis läste recensionen i GP och kommenterade den och jag köpte boken och läste den och läste om den och läste om den.

Annonser

Kommentera »

Inga kommentarer ännu.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: