Ett eget rum

augusti 27, 2008

Osorterat

Filed under: Uncategorized — klotho @ 18:10

Det är nästan så att jag har glömt bort min blogg. Jag gjorde ett tappert försök att börja skriva igen men jag kom av mig. Egentligen är det synd att ens tankar inte kan gå direkt till pappret utan att ta vägen om fingrarna. Risken är väl att det blir alldeles för ostrukturerat, lite som ”stream of consciousness” som jag har för mig att en litterär riktning kallas och som är ungefär som ”osorterade tankar”.

Idag har jag suttit framför min dator och irrat ut över Europa, jag har mejlat med spanjorer, tyskar, engelsmän, belgare, finnar, danskar, norrmän, fransmän, turkar och icke att förglömma ett gäng svenskar. Nåja, i de flesta fall så är nationalitetskontakterna i singularis. Det har varit en extremt rörig dag och när jag gick hem idag så funderade jag över vad jag kan tänkas ha glömt bort. Jag hoppas att det inte är något allt för viktigt.

Jag har också pratat i telefon med min favoritengelsman (jag har en löst hanterad tioitopplista över favoritkollegor i Europa och just nu toppas den av Paul i London). Jag är lättrörd och lättantändlig och det behövs inte mycket för att man skall hamna på min topplista: besvara mejl och se till att få mina frågor besvarade och önskemål utförda. Inga höga krav, men ibland väldigt svårt att leva upp till. Innan jag fick fatt på Paul så var min syn på engelska kollegor inte nådig men denne man har, utan att vare sig han eller de får reda på det, gjort att min syn på engelsmän ljusnat rejält.

Jag tipsade Paul om den film jag såg i förra veckan, Expired, men ”that’s not the kind of movie I would like to see a Friday night” fick jag till svar efter att han kollat in trailern på Youtube. Faktum är att det nog inte är många av mina kollegor här i Sverige som skulle betala pengar för den heller. Dagen innan jag såg den lunchade jag med två kollegor, M (kille på 28 år) och J (kille på 30 år) och jag berättade om filmen samtidigt som jag var väl medveten om att M aldrig skulle gå in på en biografsalong där denna visades. J däremot skulle nog kunna ladda ner den och tycka den var intressant ur en sociologisk synvinkel men han skulle nog inte gilla den.

Det som fascinerar mig i sammanhanget är allt som konsumeras skall vara så lättsmält, det får inte sticka ut eller beröra för då blir det genast ”obehagligt”. Batman verkar vara en är en lagom nivå för en kille i trettioårsåldern (ja, jag generaliserar men säg Norénpjäs till en man och hans blick börjar flacka och han börjar utsöndra stresshormoner). Själv är jag inte så svag för Batman men jag gillade Sin City-filmen, till M:s stora förvåning för hur kan man se både ”konstiga” filmer och actionfilmer och gilla båda varianterna?

 

 

Blogga med WordPress.com.