Ett eget rum

mars 25, 2009

Mardrömmar

Filed under: Böcker — klotho @ 17:31

Jag ska sluta läsa I djävulens fotspår av Jean-Christophe Grangé i sängen strax innan jag skall sova. Inatt drömde jag de mest gräsliga mardrömmar där sekvenser från boken fanns med.

Den som söker finner…

Filed under: Uncategorized — klotho @ 17:29

fast kanske inte alltid.

Vill jag roa och ibland oroa mig så brukar jag kolla på vad folk har sökt på för ord för att hamna på den här bloggen, det gör jag med ojämna mellanrum. Det verkar onekligen som Skodabilar och EPC är ett bekymmer för det är nog den vanligaste sökorden som gör att folk faktiskt trillar in på min blogg. Nu skrev jag om detta för nästan ett och ett halvt år sedan och tack och lov så är det inte aktuellt för min del, men de tre lysande bokstäverna EPC kostade mig nästan fyratusen kronor.

Frisyrer är ett annat ord som gör att folk hamnar på min sida, hur förstår jag faktiskt inte för när jag testsökte på de olika varianterna på google så hittade jag inte min sida. Om unga mäns frisyrer skrev jag om för väldigt länge sen.

Idag är det någon som sökt på låtsas muffins och det får mig att undra, hur låtsas man muffins?

mars 22, 2009

I helgens töcken

Filed under: Uncategorized — klotho @ 22:58

Det har varit en intensiv helg och jag kan inte påstå att jag är utvilad. Just nu så väntar jag bara på tillräckligt mycket energi för att ta mig iväg till badrummet och tandborstning. Kakan till måndagsfikat (istf det inställda fredagsfikat) är gjord, om än inte helt och hållet efter konstens alla regler. Hoppas dock att den kommer att smaka bra.

Om filmtittande och ”den här gången var det inte mitt fel att vi blev inlåsta” återkommer jag om.

mars 19, 2009

Treenighet

Filed under: Film — klotho @ 20:29

Till slut lyckades vi enas om en film som visas på en lämplig tid imorgon fredag och valet föll på ”tadam”: Drottningen och jag. Bläckhjärta och Det regnar alltid i Provence hade blivit valda för Drottningfilmen om det inte vore för att de inte visas annat än 15:30 en fredag… Hur många går på bio då? Jag hade inte brytt mig så mycket om det hade varit 15:30 OCH en annan tid samma dag, men bara den tiden!? Slumdog millionaire kommer att planeras in på lämpligt datum med fler deltagare, förhoppningsvis.

Kompensation

Filed under: Böcker — klotho @ 19:34

Ingen avi för min adlibris-sändning låg på hallgolvet när jag öppnade dörren och jag var så otroligt säker på att den skulle finnas där att jag redan planerat läsordningen. Lyckligtvis  blev jag rikligt, men inte fullt, kompenserad av att det nya numret av Filter låg för mina fötter. Ikväll har jag njutit sparsmakat av några texter och sparat på några.

Note to self – filmer att se

Filed under: Film — klotho @ 03:24

Bläckhjärta – Ja, jag vet att jag är för gammal egentligen men det var en så söt bok om bokälskare/slukare. Tyvärr var det ju att hoppas på för mycket att den skulle vara på tyska (som boken är). En av skådisarna heter Eliza Bennett, det är ju onekligen lite kul…

Det regnar alltid i Provence – Yes, fick ju ingen biljett till den på Filmfestivalen och i katalogen hade den inte fått distribution.

Jag har älskat dig så länge – Samma som föregående. Två franska filmer! Dubbelyes!

The International – Skulle vara för Clives skull…

The Watchmen – M3 lät inte lockad utan föreslog sambon som mitt sällskap i stället.

Revolutionary Road – Jo, har inte bara blivit av ännu.

Slumdog millionaire – Går ju inte att missa, blir troligtvis sedd i helgen.

Waltz and Bashir – Japp!

Drottningen och jag – En av många filmer jag valde bort på festivalen men definitivt kan tänka mig att se.

Återstår att se hur många jag hinner komma iväg på innan de slutar att gå.

AC/DC

Filed under: Musik — klotho @ 03:07

Det känns lite märkligt, att vara kvinna och närma sig 40 med stormsteg och upptäcka att man gillar AC/DC. Med tanke på att jag aldrig aktivt lyssnat på musik i genren hårdrock förutom Def Leppard. Nåja, när Fan blir gammal blir han religiös… Att jag numera alltid* lyssnar på Bandit på radion i bilen gör ju sitt till att bli indoktrinerad.

Ungefär lika märkligt att upptäcka att AC/DC tog sitt namn** efter några bokstäver på systerns symaskin (engelsk version av Wikipedia)/dammsugare (svensk version av Wikipedia). Tråkigt nog finns inte deras skivor på Spotify (bara tribute- och coverskivor).

 

*=  Dock aldrig på ”käcka” morgonpratare eftersom det är bland det värsta som finns att råka ut för, på morgonen.

**= Alternate Current/Direct Current

mars 18, 2009

Till en ICA-affär nära mig

Filed under: Böcker — klotho @ 18:53

19100122025    GRANGÉ, JEAN-CHRISTOPHE:I DJÄVULENS SPÅR
19146216782     VARGAS, FRED:I DE EVIGA SKOGARNA
19170373787     BENNETT, ALAN:DROTTNINGEN VÄNDER BLAD
19177156889     CRUSIE, JENNIFER:ALDRIG MER!

Som jag har längtat, ända sen i lördags. Har ju ”ingenting” att läsa. Ser framförallt fram emot Fred Vargas (upptäckte att norrmännen översatt betydligt fler böcker av henne än vad svenskarna gjort. Orättvist!)

Fredagsfika…och arbetskamrater i arbetslöshet

Filed under: Mat,Uncategorized — klotho @ 18:42

På fredag är det min tur att fixa fikabröd. Vi har efter nästan två år som avdelning lyckats få till det där med fredagsfika och turordning. Tråkigt nog så har vi bara två veckor kvar tillsammans till dess att avdelningen delas i den stora omorganisationen ”p g a rådande konjunktur och vikande verksamhet/lönsamhet”.  Idag försvann den första kollegan från avdelningen som blivit uppsagd pga arbetsbrist, och min huvudvärk försvann när jag insåg att hon inte kommer tillbaka. Nästa kollega försvinner om två veckor och hon kommer att vara djupt saknad. Då flyttar också tre personer från vårt våningsplan och avdelning till andra avdelningar och våningsplan. I september går den tredje kollegan i pension. Av en avdelning på 13 personer (plus chef) blir vi helt plötsligt fem personer (plus chef).  Det är en oerhört tuff period nu, inte bara hos oss utan överallt.  Det är oerhört tråkigt för dem som nu hamnar ute i kylan, både de som är i det jobbiga spannet 55+ och de yngre som aldrig har varit någon längre tid på ett jobb, för de är alltid bland de sist anställda. Det har varit en nervös period, jag har  hela tiden hoppats på att få behålla mitt jobb men jag har inte varit helt säker på det. Nu kan jag andas ut ett tag. Tjugo procent på ett företag är en rejäl neddragning av personal och på ett sätt är det väldigt lätt att förstå företaget, när man ser hur lite folk faktiskt har att göra och ser hur omsättningen störtdyker, men samtidigt så finns det så mycket känslor och förhoppningar och det är kollegor eller dig själv det handlar om.

Jag kommer i alla fall att baka en god kaka till mina kollegor (det kommer framförallt glädja en av dem som i två fredagar på rad muttrat över ”köpebröd”, dock av fantastisk kvalitet) och det lutar åt att det blir en Nöttårta med kolakräm av Jan Hedh.

mars 15, 2009

Doughnutar och muffins

Filed under: Böcker,Citat — klotho @ 12:03

”Enligt mormor finns det två slags män i världen – doughnutar och muffins.”

”Finns det någon i din familj som inte är knäpp?”

”Definiera knäpp, ”. Nadine lade två brödskivor i Gwens gamla brödrost.

”Glöm det”, sa Davy. ”Doughnutar och muffins.”

”Doughnutarna är killarna som får en att dregla”, sa Nadine och tog fram en burk jordnötssmör ur skåpet. ”De är frasiga och underbara och täckta med chokladglasyr, och när man ser en så bara man måste ha den, och om man inte får den så tänker man på den hela dagen och sedan går man tillbaka efter den ändå, eftersom det är en doughnut.”

”Kan du lägga i två skivor åt mig när dina är färdiga?”, sa Davy, som plötsligt kände sig väldigt hungrig.

Nadine sköt fram konditoripåsen mot honom. ”Det finns ananas-apelsinmuffins i den.”

Davy tog up en. ”Ni är visst mycket för ananas-apelsin?”

”Vi gillar syrliga grejer”. sa Nadine.

”Jag har förstått det”, sa Davy. ”Så doughnutar får en att dregla?”

”Jus det. Medan muffins bara är, degiga och trista, utan någon chokladglasyr.”

Davy såg på sin muffins. Den var hög och gyllenbrun och såg inte alls degig ut. Han ryckte på axlarna och bröt av överdelen och tog en tugga. Syrlig.

”Och även om muffins kan vara jättegoda”, fortsatte Nadine, ”särskilt de med ananas och apelsin, så är de inga doughnutar.”

”Så doughnutar är bra”, sa Davy, för att försöka upprätthålla sin del av samtalet.

”Ja, för en kväll”, sa Nadine samtidigt som hennes brödskivor hoppade upp. Hon lade i två nya skivor åt Davy och bredde sedan tjockt med jordnötssmör på sina. ”Men dagen efter är de inte frasiga längre, och glasyren har kletat ner hela påsen, och de är alldeles klibbiga och äckliga. Doughnutar håller inte över natten.”

”Aha”, sa Davy. ”Men muffins…”

”Är faktiskt bättre dagen efter”, sa Nadine. ”Muffins håller längre och de smakar alltid bra. Det finns inte samma åh-gud-jag-måste-ha-den-där-känslan hos dem som hos doughnutarna, men man vill fortfarande ha dem morgonen efter.” Hon bet i sin smörgås med starka vita tänder som vittnade om tandläkare mars skicklighet.

”Och Burton är en doughnut”, sa Davy.

”Juryn sammanträder fortfarande”, sa Nadine genom jordnötssmöret. ”Jag tycker att han är ganska muffinsig, men jag kanske bara inbillar mig det”

”Du bara inbillar dig det.”

”Kanske inte”, sa Nadine när Davys brödskivor hoppade upp. ”Jag tror han kanske förstår sig på mig.”

”Håll fast vid honom i så fall.” Davy sträckte sig fram över bordet och tog sina brödskivor. ”Han är en på miljonen.”

”Det hade jag tänkt.” Nadine ställde sitt glas i diskhon. ”Jag måste gå och borsta tänderna. Det var jättetrevligt att prata med dig. Förresten, jag träffade din kompis Simon i trappan i morse. Han är också jättetrevlig.”

”Tack, det ska jag hälsa honom”, sa Davy. Sedan kunde han inte låta bli att fråga. ”Vad är jag då? En doughnut eller en muffins?”

”Juryn sammanträder fortfarande när det gäller ditt fall också”, sa Nadine när hon gick runt bordet. ”Mormor tror att du är en muffins som låtsas vara en doughnut. Pappa tror att du är en doughnut som låtsas vara en muffins.”

”Och moster Tilda?”

”Moster Tilda säger att du är en doughnut och att hon bantar. Men det där med bantningen är inte sant.”

ur Fula fiskar av Jennifer Crusie

Persongalleri (delar av det):

Nadine – systerdotter i sena tonåren till Tilda

Davy – ”hjälten”

Tilda – ”hjältinnan”

Simon – kompis till Davy som kommit för att rädda honom från exflickvän och som har sex med Nadines mammas alter ego Louise

Gwen – mormor till Nadine och mor till Tilda och Eve (Louise) som ägnar sig åt att lösa korsord.

Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.