Ett eget rum

mars 16, 2010

Tematrio – skrivande svenskor

Filed under: Böcker,Författare,Tematrio — klotho @ 20:58

Måndagen har passerat sen länge, men så här på tisdagskvällen kommer mitt inlägg till Lyrans tematrio om skrivande svenskor som skriver om kvinnors livssituation.Efter en genomgång av min egen bokhylla så kan jag snabbt konstatera att den inte svämmar över av skrivande svenskor (inte med den inriktningen i alla fall), många kvinnliga författare finns det men mestadels ”icke svenskor”. En hel del av dem passar dock in på deltemat, beskrivning av kvinnors livssituation. Eftersom jag ligger lite efter så har många författare och titlar nämns av de som jag spontant kommer att tänka på så jag plockade ut några andra alternativ.

Jag tittar tillbaka i historien och fastnar för 1800-talet och tidigt 1900-tal (även om den sistnmämnda titeln svävar ännu längre tillbaka i tiden). Dessutom skulle man kunna hävda att jag vinklar det där med tre lite väl brett, fast det handlar ändock bara om tre böcker eller tre + en.

1 Eva Borgströms avhandling Om jag får be om ölost är först ut. Underrubriken är Kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik och tar bl a upp de kvinnliga författarnas svar på Det går an. Några författarnamn finns levande även idag, som Fredrika Bremer, andra är att betrakta som relativt okända. Wilhelmina Stålberg, Maria Lindeberg och Eleonora Charlotta d’Albedyhill är knappast några namn som klingar ens för litteraturintresserade. Det är en relativt lättläst avhandling och så klart väldigt intressant för åtminstone litteraturnördar. Titeln Om jag får be om ölost har Borgström tagit från några rader ur Bremers En dagbok och var ett vanligt inslag i kosthållet på den tiden. Kokt mjölk blandat med öl och svagdricka som serverades varm (personligen tycker jag det låter vedervärdigt).

2 Bok nummer två har avancerat framåt några årtionden och vi närmar oss 1880-talet. I antologin Synd med förord av Birgitta Ney möter vi Alfhild Agrell, Elin Améen, Hilma Angered Strandberg, Victoria  Benedictsson, Augusta Braunerhielm, Amalia Fahlstedt, Amanda Kerfstedt, Anne Charlotte Leffler, Vilma Lindhé, Matilda Malling och Gerda von Mickwitz.

Det talas om det moderna genombrottet för svensk litteratur och så rabblas männen upp, men det fanns också många kvinnliga författare som tyvärr är helt bortglömda idag. Den är helt superba antologin har samlat ihop ovan nämnda författare, som förutom att de har det kvinnliga könet gemensamt alla skrev om den skenheliga familjen och det hyckleri som frodades i denna tid och där kvinnorna fick betala priset. Gerda von Mickwits novell Messling handlar om en ung kvinna vars make smittat henne med syfilis men officiellt har hon drabbats av mässling. Inte nog med att hon inte fick reda på att mannen var smittad innan de gifte sig, hon måste också dölja hans synd eftersom samhället inte tillåter något annat.

3 Den tredje boken blir en roman och en älskad favorit, Carina Burmans Den tionde sånggudinnan. Nu har jag tagit mig fram till 1910-talet och Uppsala. Kvinnorna är i minoritet inom universitetet men de finns där. Huvudpersonen  docent Elisabeth Gran forskar om Sophia Elisabeth Brenner och kommer ett tvåhundra år gammalt kvinnosaksförbund på spåret. Det är inblickar både i hur universitetslivet ter sig för kvinnor som kvinnors vänskap och kärlek och frågan hur man skall hantera äktenskap.

Burman har ju en diger bokskörd bakom sig där hennes biografi över Klara Johansson definitivt är är intressant läsning.

Kommentera »

Inga kommentarer ännu.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: