Ett eget rum

april 7, 2010

Tematrio – sex

Filed under: Böcker,Författare,Läsning,Tematrio — klotho @ 22:04

Lyrans tema denna vecka är böcker som innehåller minnesvärda sexskildringar och efter att ha skärskådat min bokhylla så kan jag väl säga att minnesvärt sex inte spelar en dominerande roll i de flesta av bokhyllornas böcker. Det finns sex, och det finns kärlek lite här och var, men minnesvärt, nja. Några titlar har jag i alla fall fått ihop, även om en av titlarna finns i källarförrådet. Jag tror att jag har sparat boken, men jag är inte helt säker. Den kommer som nummer ett på listan nedan.

1 Hästarnas dal av Jean M Auel. Jag var tretton år gammal när Hästarnas dal publicerades på svenska, och jag vet att jag läste den någon gång i början på högstadiet. Grottbjörnens folk, den första i serien om Ayla, cromagnonflickan som hamnat bland neanderthalarna var en sensation vill jag minnas och en häftig läsupplevelse som tonåring. Hästarnas dal är väl mest ihågkommen för mötet mellan Ayla och Jondalar och deras sex/kärleksupplevelser. När tonårskillar försökte få tag på porrtidningar läste tonårstjejer Hästarnas dal med nyfiken fascination i blicken. Nu pratar vi mitten/början av 1980-talet och internet och dess porrsidor var i sin linda. Tjejerna i min klass läste Mitt livs novell och Starlet, och Hästarnas dal. Fast vi pratade inte om det sistnämnda, det var ju lite pinsamt. För att inte tala om hur pinsamt det var att upptäcka att ens mamma också läste böckerna. Jag kommer faktiskt inte ihåg något om de faktiska sexscenerna, det är bara känslan som jag minns. Det lite ekivoka och kittlande att läsa om ”det”.

2 Decamerone av Boccaccio. Det är trettonhundratal och digerdöden härjar i Florens. Tio unga män och kvinnor flyr staden och beger sig till en villa på den toscanska landsbygden. Där stannar de i tio dagar (därav titeln deca = tio) och fördriver tiden med att berätta historier för varandra och när den tionde dagen är passerad så har de hundra berättelser, många av dem av erotisk karaktär. Jag har i min ägo en vacker illustrerad upplaga med 31 av de hundra berättelserna och den köpte jag på antikvariat som sjuttonåring, med rodnande kinder för jag förstod först inte vad som menades med den ”illustrerade upplagan” och då kunde jag inte riktigt med att backa om köpet. Det är otrogna hustrur, nunnor nyfikna på kärleksäventyr och män på vift som det berättas om i Decamerone, mer eller mindre outtalat om kärlekens och lustans fröjder.

3 Catherine M:s sexuella liv av Catherine Millet var riktigt chockerande när den dök upp. En redaktör i på en exklusiv konsttidskrift som skriver essäer om modern konst, en kvinna i femtioårsåldern som i sin bok skrev väldigt öppenhjärtligt om sitt sexuella liv med make, vänner och främlingar. Vad jag kommer ihåg av boken är den sakliga nästan kyliga beskrivning av hennes sexuella aktiviteter, som om hon själv var en iakttagare istället för en aktör. Det kittlande med denna bok var ju att hon gick ut med sitt namn och sitt liv och att hon var tja, ”grannkvinnan” och genom att läsa boken fick man reda på mer än man egentligen ville veta om Catherines mer privata liv. Minnesvärd definitivt, men mer åt det avskräckande hållet.

7 kommentarer »

  1. Helt underbart ljuvlig anekdot om ditt möte med Decamerone. Nu har jag fått en introduktion också…;-)

    Kommentar av nilla|utanpunkt — april 7, 2010 @ 22:54 | Svara

    • Jag kan rekommendera Kvinnornas decamerone också. Den utspelar sig i Sovjet, tio nyförlösta kvinnor blir isolerade på en avdelning på ett sjukhus pga att det är någon smitta och de får maten inskjuten till sig men får förövrigt klara sig själva och ägnar dagarna åt att berätta historier för varandra. Den första kärleken osv. Sovjettid och 1980-tal istf Florens och trettonhundratal.

      Kommentar av klotho — april 10, 2010 @ 15:33 | Svara

  2. Haha, antikvariatsägaren var säkert en äldre, sliskig man som riktigt gottade sig åt att du rodnade🙂

    Angående Hästarnas dal så minns jag sexet. Jag ler lite när jag skriver det, för det är en sån otrolig blandning av romantik och teknik. Och så detta att man måste ta sig igenom 400 sidor av beskrivningar av grässtrån innan det sätter igång, och sen håller det på och håller på i nästan 200 sidor. Och när jag tänker på saken så undrar jag om inte hela generationen som nu är mellan, ja säg 35-45? år har hela sin sexuella föreställning präglad av Jondalar.

    Kommentar av Vixxtoria — april 8, 2010 @ 06:14 | Svara

    • Kommer faktiskt inte ihåg hur gammal han var, men definitivt medelålders.🙂

      I alla fall en generation kvinnor, jo, det tror jag också. Det var nog väldigt få (grava dyslexiker möjligtvis?) som inte läste Hästarnas dal. Det fanns nog en del som säkert gick rätt på sexet också. Jag minns att jag nog inte läste klart Mammutjägarna och de två andra böckerna har gått mig förbi. Det ska tydligen bli en sjätte. Man kan inte annat än beundra Auels hängivenhet (besatthet?) över detta skrivprojekt, även om själva innehållet kan diskuteras.🙂

      Kommentar av klotho — april 10, 2010 @ 15:19 | Svara

    • Jag läste Nionde grottan för några år sen. Jag tror det är den sista som kommit ut. Och hjälp! Det var nog en av de absolut sämsta böcker jag läst ut (och jag minns inte ens om det fanns något sex i boken; det var hursom inte minnesvärt, tydligen). Den fick mig att obesett och icke-nostalgiskt slänga alla de föregående böckerna i serien när jag strax därpå skulle flytta. Och detta är ju i princip något som jag aldrig gjort i hela mitt liv, så jag hoppas du förstår hur stort det är.

      Kommentar av Vixxtoria — april 10, 2010 @ 18:17 | Svara

      • Ett stort steg för både mänskligheten och Vixxtoria! Själv har jag rensat ut mängder med böcker genom åren, men de tre första böckerna av Auel ligger i nostalgikarantän i källaren…tror jag iaf, har inte stenkoll på böckerna som inte blivit uppackade på tjugo år. Min mor tvingade mig att ta med de kartonger som hon hade på förvaring åt mig när jag fick ett förstahandskontrakt. Förutom alla barn-, ungdoms- och vuxenböcker också två lådor med prydnadssaker, diverse märkligt arvegods utan värde men som jag av någon anledning är för blödig för att slänga.

        När jag numera rensar bland mina böcker tänker jag följande: vill jag läsa denna bok igen? är svaret nej, så åker den ner i en kasse fvb utanför mitt hem. tvekar jag, så åker boken ner i källarens limbo där framtiden får utvisa om den får stanna livet ut, eller rensas ut vid ett senare tillfälle.

        Kommentar av klotho — april 10, 2010 @ 19:14

  3. Japp, Jondalar är/var drömmen även här🙂

    Kommentar av Lyran — april 8, 2010 @ 11:44 | Svara


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: