Ett eget rum

augusti 15, 2010

Inspiration

Filed under: Böcker,Författare — klotho @ 19:51

När jag nu rotat runt i bokhyllan efter andra och egna ”första-meningar” så hamnade en hel hög med böcker på bordet istället för att menlöst stå i bokhyllan. Böcker som jag i flera fall inte ens rört vid på år och dagar. Kul att återknyta gamla bekantskaper.

Nu har jag läst igenom Förbrytarblod och andra noveller av Victoria Benedictsson tack vare Och solen har sin gång. Dessutom harjag börjat läsa i Fahrenheit 451 av Ray Bradbury (som inköptes på en bokrea okänt år för den facila summan av 29 kr) tack vare Ingrid som dessutom delar mina tankar om rotandet i bokhyllan. Jag har också lagt fram Oskuld och Arsenik av Dorothy Sayers för omläsning och den idén fick jag via Snowflake. Just Sayers läser jag sällan om hela böckerna utan jag letar mig fram till de partier som jag gillar bäst och läser mer i anekdotform.

10 kommentarer »

  1. *fniss fniss*
    Och jag har börjat läsa Bränt Barn och lagt fram Ibsens samlade verk, också på grund av Ingrid (ja, nu hade hon inte Ibsen, men jag trodde att det kanske var det, och sen kunde jag inte gärna släppa det hela).

    Bradburys bok köpte jag i våras, och har inte läst än. Får se om du hinner läsa först och inspirera mig🙂

    Oskuld och arsenik läste jag om förra sommarn, när jag läste nästan alla Sayers-böckerna. Den är bra.🙂

    Kommentar av Vixxtoria — augusti 15, 2010 @ 20:00 | Svara

    • Hmmm…det betyder alltså att jag måste skriva om Bradbury. Har ju läst massor i sommar, utan att skriva om det.🙂

      Ibsens samlade verk känns som en utmaning måste jag säga. Men Ingrid fick mig att börja rota bland mina Bergman-böcker också. Tyvärr har jag inte Jag, Ljung och Medardus (men jag vet att någon annan författare nämner den bok i sin roman, frågan är bara vem. Jag grubblar febrilt.) som hon hade med i sin quiz, men jag misstänkte faktiskt Bergman och började rota igenom de titlar jag har tills jag insåg att alla blivit spelade, teater o/e film.

      Jag måste säga att jag fnissar alltid lite åt Lord Peters frieri eller snarare hans reaktion på svaret. Att han öht inte kunde tänka sig att hon skulle säga nej.

      Kommentar av klotho — augusti 15, 2010 @ 20:16 | Svara

  2. Frieriet har ju en del paralleller till Mr Darcys första frieri till Elizabeth i Pride and Prejudice. Han blir också rätt förvånad när hon säger nej😉

    Men du behöver ju inte skriva om Bradbury för min skull, jag tycker man ska blogga om det man har lust med.

    Jag skrev förresten flera inlägg om Sayers-deckarna för ungefär ett år sen (jag tror du hade bloggpaus då eller i alla fall inte kommenterade dem).

    Den här jämför Sayers och Christie:

    http://ombockersomjaghunnitlasa.blogspot.com/2009/09/sayers-vs-christie.html

    Den här diskuterar Sayers förhållande till döden och mördande:

    http://ombockersomjaghunnitlasa.blogspot.com/2009/09/sayers-och-doden.html

    Och här är det mest om Kamratfesten:

    http://ombockersomjaghunnitlasa.blogspot.com/2009/08/modermord.html

    (Ja, om du skulle vara intresserad förstås)

    Kommentar av Vixxtoria — augusti 15, 2010 @ 20:24 | Svara

    • Egentligen så borde jag kanske skriva ner några rader om Bradbury. Jag ska läsa om den först, men jag minns att jag både gillade den och blev förvånad över den. Antagligen för att man har vissa föreställningar om klassiker. Det är ett tema värt att skriva om förresten. Mitt intryck av t ex Brott och straff stämmer inte alls in på den gängse schablonbilden av den boken.

      Alltid trevligt att läsa om Sayers och ja, missade nog dem. Bloggpaus brukar generellt innebära om inte paus i surfandet så betydligt färre stunder framför datorn.

      Kommentar av klotho — augusti 15, 2010 @ 20:40 | Svara

    • Jag har inte läst Bradbury alls, men så småningom ska det bli intressant.

      Men det är verkligen ett intressant tema med ”missförstådda klassiker”. Jag tycker att man oftast blir förvånad över att de är mycket bättre än man trodde. Och ibland blir man förvånad över att någon viss händelse eller tema har fått så stora konsevkenser för eftermälet.

      Och nu blir jag hemskt nyfiken på vad du tyckte om Brott och Straff😀

      (Och det där med Sayers lät ju ungefär som om jag tryckte upp mina gymnasieuppsatser under näsan på dig eller nåt sånt. Det var mer att jag läste igenom ett par av inläggen inför min sammanställning av kvinnliga deckarförfattare, och nu blev jag ju påmind om att du cokså är en Sayers-fanatiker, haha)

      Kommentar av Vixxtoria — augusti 15, 2010 @ 21:00 | Svara

      • Människa (eller som Snow sa ”Fresterska”)! Jag ska upp tidigt imorgon bitti (nåja, tidigt för att vara semester) och nu har jag ägnat mig åt att läsa igenom dina inlägg. Ett hade jag faktiskt svarat på men resten hade jag missat, vilket är beklagligt men jag njöt av dem i efterhand. Kanske t o m kommer att kommentera dem.🙂 Sen hamnade jag i diskussionen hos Snowflake angående Naturlig död? och så var jag tvungen att göra quizen till Gaudy night (fick 14 av 15 och surar lite över det, men kom inte ihåg vilken schackpjäs som överlevde massakern, mer än att den var röd). Däremot så ska jag behärska mig gällande de andra quizen.🙂

        Jag tyckte väldigt mycket om Brott och straff och att den var rolig. Ja, inte rolig som rolig bok men den saknade inte känsla för humor. Förstod inte heller hur folk kunde klaga på den som seg och tråkig, det var den definitivt inte. Nu är det rätt många år sedan jag läste den, men det är det som fastnat i mitt minne. Också en bok som skulle vara rolig att läsa om.

        Kommentar av klotho — augusti 15, 2010 @ 21:43

  3. I’m Evil! ^^

    Själv har jag sett på Sense & Sensibility på tv och sen lyssnat på karin Johannissons sommarprat. Det rekommenderas _verkligen_ !!! (Finns som poddsändning). Om tårar och sömn, intressant och tankeväckande, och framför allt så kunnigt!

    Kommentar av Vixxtoria — augusti 15, 2010 @ 22:20 | Svara

  4. Jag gillar förresten också Brott och Straff. (Jag har till och med läst den två gånger, men det var ett bra tag sen senast.) Jag minns den inte som humoristisk, men med distans och ironi. Och framför allt med både luft och driv. (Man tänker sig annars att gamla ryska romaner ska vara långrandiga av beskrivningar, så att man gäspande måste ta sig igenom dem, men så var det inte alls.)

    Kommentar av Vixxtoria — augusti 15, 2010 @ 22:21 | Svara

  5. Visst är det roligt att hitta tillbaks till gamla böcker i hyllorna- och Fahrenheit 451 ska jag också läsa om- den berör mig väldigt- fina slutord också. Tre män i en båt fnissar jag glatt åt just nu tack vare ”quizet”- och Hans Nådes tid måste jag också läsa om… (tack ska du ha för den!). Ibsens samlade verk är frestande- dock en diger lunta… Peer Gynt får det bli i så fall (som blir först ut). Dorothy Sayers är heller aldrig fel….

    Kommentar av Ingrid — augusti 16, 2010 @ 08:04 | Svara

  6. Hej Klotho!

    Jag antar att jobbet kört igång igen, men jag vill gärna säga att det var så himla roligt med ett gästspel av dig i bloggosfären igen. Jag insåg hur tomt det varit, haha. Du försvinner väl inte så länge den här gången!?

    Kommentar av Vixxtoria — augusti 24, 2010 @ 15:35 | Svara


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: