Ett eget rum

april 16, 2011

Nyutgivning av Harriet Vane-sviten

Filed under: Böcker,Författare — klotho @ 18:08

I jakten på något roligt, nytt och spännande att läsa hamnade jag på Bonniers hemsida och började gå igenom vårens utgivning och vad hittar jag, om inte en planerad nyutgivning av Dorothy Sayers fyra detektivromaner med Harriet Vane (och Lord Peter såklart men han finns ju i fler böcker), Oskuld och arsenik, Drama kring död dansör, Kamratfesten samt Lord Peters smekmånad. De marknadsförs som ” För första gången ges de nu ut oavkortade på svenska…” och det får mig att undra över mina böcker som gavs ut av Bonniers 1993, vad saknas i dem? Det känns ju lite tramsigt att köpa på sig nya böcker, men om de jag har är ofullständiga så vill jag ha de nya.

Om jag kommer ihåg rätt så saknas ett avslutande och förklarande brev av morbror Paul Delgardie om hur det kom sig att Lord Peter slog sig på den detektiva banan i den svenska utgåvan av En sky av vittnen, men återigen, vad saknas i dessa?

De böcker som är från 1993 har en tecknade bilder från tv-serien, tror jag. Jag har inte bestämt mig än om jag gillar de nya omslagen eller ej. De är vackra, men är de verkligen Vane&Wimsey?

Jag antar att de små kuverten skall symbolisera Lord Peters återkommande frierier, men borde det inte ha varit portvin på smekmånadsboken? Eller möjligtvis palsternacksvin, även om jag inser svårigheten med att gestalta det sistnämnda.

Bekännelse

Filed under: Böcker,Författare,Läsning — klotho @ 00:33

Jag har ännu inte läst någon av Elsie Johanssons böcker, hon beskriver en tidsperiod som aldrig lockat mig till läsning. Jag har däremot läst och gillat en hel del texter av Anneli Jordahl så det var det som gjorde att jag grabbade tag i Att besegra fru J. En bok om Elsie Johansson och tog med den till kassan. Jag har inte riktigt avslutat boken ännu, men Elsie är en mycket sympatisk bekantskap med många intressanta idéer och åsikter så det känns som om jag ska övervinna min brist på intresse och faktiskt ta och läsa det hon själv skrivit.

september 23, 2010

Jag är nog lite kär…

Filed under: Böcker,Författare — klotho @ 19:10

Det är väldigt synd om bloggen, minimal uppmärksamhet (så minimal att jag egentligen inte ens vill tänka på den) och så är det lite synd om Klotho också, som just nu har minimal ork.

När man helst placerar sin rumpa på en stol de få timmar jag orkade gå på bokmässan, ja då är det lite ynkligt faktiskt.

Men jag ska inte gnälla utan berätta om föremålet för min bultande hjärta.

Alain Mabanckou heter han och är en 44-årig kongoles som skriver romaner. Två finns översatta till svenska, Slut på kritan som jag köpte på bokrean i år och började läsa under semestern. Jag gillade det jag läste men ändå så gled boken ner i den stora ”påbörjade-men-inte-utlästa”-högen. Upptäckte att han skulle vara med på årets bokmässan och tänkte att jag kanske behöver lite inspiration så jag gick på seminariet med honom och Lennart Hagerfors idag på torsdag eftermiddag (stackars Lennart, han kom lite i skymundan) och blev som sagt lite kär*.

En man uppvuxen med Lenin, Marx och billiga franska deckare i ett land där man läste ryska, förkastade engelska och tvingades ta till sig franska språket. En man som dedikerar alla sina böcker till sin mor, död sedan mitten av 1990-talet för han gjorde henne så besviken med sin första bok (lyrik) istället för att bli en advokat som en mor kunde vara stolt över. Som är stolt över sitt ursprung men som plockar godbitarna från andra kulturer och var vansinnigt rolig att lyssna till.

Så klart att jag köpte Ett piggsvins memoarer och fick den signerad.

*=Jag är väldigt lättantändlig när det kommer till män som kan konsten att hantera bokstäver.

augusti 15, 2010

Inspiration

Filed under: Böcker,Författare — klotho @ 19:51

När jag nu rotat runt i bokhyllan efter andra och egna ”första-meningar” så hamnade en hel hög med böcker på bordet istället för att menlöst stå i bokhyllan. Böcker som jag i flera fall inte ens rört vid på år och dagar. Kul att återknyta gamla bekantskaper.

Nu har jag läst igenom Förbrytarblod och andra noveller av Victoria Benedictsson tack vare Och solen har sin gång. Dessutom harjag börjat läsa i Fahrenheit 451 av Ray Bradbury (som inköptes på en bokrea okänt år för den facila summan av 29 kr) tack vare Ingrid som dessutom delar mina tankar om rotandet i bokhyllan. Jag har också lagt fram Oskuld och Arsenik av Dorothy Sayers för omläsning och den idén fick jag via Snowflake. Just Sayers läser jag sällan om hela böckerna utan jag letar mig fram till de partier som jag gillar bäst och läser mer i anekdotform.

juli 14, 2010

100 kvinnor

Filed under: Böcker,Författare,Läsning — klotho @ 19:52

Ett kort inhopp, för att jag inte kunde motstå listan jag hittade hos Bokstävlarna, som i sin tur fångat upp det från Lyran som spanat hos Emma. Jag påbörjade en 100-lista själv för bortåt ett år sedan, med bara kvinnliga svenska författare, men när jag letade upp den bland mina dokument så ser jag att jag stannat på 92. Kanske blir den klar någon gång, nästa år…

Fetstila tiel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren – fetstila författaren
Kursivera de titlar du vill läsa (har inte gjort det valet)
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera dem med rött (har inte gjort det valet)
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ efter boken betyder att du äger den
x efter boken betyder att du påbörjat men inte läst ut den

1. Adichie, Chimamanda Ngozi – En halv gul sol
2. Alfvén, Inger – Ur kackerlackors levnad
3. Allende, Isabel – Andarnas hus +
4. Angelou, Maya – Jag vet varför burfågeln sjunger*
5. Aronsson, Stina – Hitom himlen +x
6. Atwood, Margaret – Penelopiaden +
7. Axelsson, Majgull – Aprilhäxan +
8. Austen, Jane – Stolthet och fördom +
9. Barbery, Muriel – Igelkottens elegans +

10. Beecher Stowe, Harriet – Onkel Toms stuga
11. Benedictson, Victoria – Pengar +
12. Blixen, Karen – Min afrikanska farm
13. Boye, Karin – Kallocain x
14. Brantenberg, Gerd – Egalias döttrar +

15. Brontë, Anne – Agnes Grey
16. Brontë, Charlotte – Jane Eyre
17. Brontë, Emily – Svindlande höjder

18. Buck, Pearl – Den goda jorden +
19. Christie, Agatha – Tio små negerpojkar
20. Condé, Maryse – Desirada +
21. Djebar, Assia – Sultanbrudens skugga *
22. Duras, Marguerite – Älskaren +
23. Edelfeldt , Inger- Kamalas bok +

24. Ekman, Kerstin – Hunden
25. Eliot, George (Mary Ann Evans) – Middlemarch x
26. Emecheta, Buchi – Andra klassens medborgare
27. Fagerholm, Monika – Underbara kvinnor vid vatten x
28. Flygare-Carlén, Emilie – Rosen på Tistelön x
29. Fossum, Karin – Älskade Poona
30. Frame, Janet – En ängel vid mitt bord
31. Frank, Anne – Anne Franks dagbok
32. Fredriksson, Marianne – Simon och ekarna +
33. French, Marilyn – Kvinnorummet x
34. Gaskell, Elizabeth – Cranford
35. Gordimer, Nadine – Min sons historia x
36. Gripe, Maria – Tordyveln flyger i skymningen +
37. Highsmith, Patricia – En man med många talanger
38. Hodgson Burnett, Frances – En liten prinsessa +
39. Holst, Hanne-Vibeke – Min mosters migrän +

40. Hustvedt, Siri – Vad jag älskade
41. Isaksson, Ulla – De två saliga
42. Jansson, Tove – Pappan och havet
43. Jelinek, Elfride – Älskarinnorna
44. Johansson, Elsie – Glasfåglarna
45. Jones, Sadie – Den utstötte
46. Jong, Erica – Rädd att flyga x
47. Kandre, Mare – Aliide, Aliide
48. Kincaid, Jamaica – Annie John
49. Kleve, Stella (Malling, Mathilda) – Bertha Funke
50. von Krusenstjerna, Agnes – Den blå rullgardinen
51. Lagerlöf, Selma – Kejsarn av Portugallien
52. Lahiri, Jhumpa – Främmande jord x
53. Lessing, Doris – Den femte sanningen
54. Lidman, Sara – Lifsens rot
55. Linderborg, Åsa – Mig äger ingen
56. Lindgren, Astrid – Mio min Mio
57. Lispector, Clarice – Stjärnans ögonblick
58. Lugn, Kristina – Stulna juveler
59. Magorian, Michelle – Godnatt Mister Tom +
60. Malmsten, Bodil – Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån x
61. Martinson, Moa – Kvinnor och äppelträd
62. McCullough, Colleen – Törnfåglarna +
63. Mernissi, Fatima – Drömmar om frihet *
64. Mitchell, Margaret – Borta med vinden +
65. Montgomery, L M – Anne på Grönkulla +
66. Morante, Elsa – Historien x+
67. Morrison, Toni
– Älskade
68. Müller, Herta – Hjärtdjur
69. Munro, Alice – Kärlek, vänskap, hat x
70. Oates, Joyce Carol – Blonde
71. Oksanen, Sofi – Stalins kossor x
72. Olsson, Vibeke – Molnfri bombnatt x
73. Plath, Sylvia – Glaskupan x
74. Robinson, Marilynne – Gilead
75. Rowling, J K – Harry Potter-serien (fast inte hela serien)
76. Roy, Arudhati – De små tingens gud x
77. Sagan, Françoise – Ett moln på min himmel
78. Sandel, Cora – Alberte-serien +
79. Sapfo – Sapfo : dikter och fragment +

80. Sundström, Gun-Britt – Maken x
81. Szymborska, Wisława – Dikter 1945-2002 +
82. Shelley, Mary – Frankenstein

83. Shriver, Lionel – Vi måste prata om Kevin
84. Sittenfeld, Curtis – Presidentens hustru
85. Smith, Zadie – Om skönhet +x
86. Stenberg, Birgitta – Alla Vilda
87. Stridsberg, Sara – Drömfakulteten
88. Tan, Amy – Joy Luck Club
89. Tartt, Donna – Den hemliga historien +
90. Thorvall, Kerstin – När man skjuter arbetare
91. Trotzig, Birgitta – Dykungens dotter
92. Tyler, Anne – Ett amatöräktenskap
93. Ulitskaja, Ljudmila – En munter begravning +x
94. Undset, Sigrid – Kristin Lavransdotter + x
95. Wassmo, Herbjörg – Huset med den blinda glasverandan
96. Waters, Sarah – Främlingen i huset
97. Wells, Rebecca – Yaya flickornas gudomliga hemligheter
98. Winterson, Jeanette – Det finns annan frukt än apelsiner x
99. Woolf, Virginia – Mot fyren +x
100. Wägner, Elin – Pennskaftet +

Jag gillar listor, och när det gäller boklistor så är det roligt med de minnen som flaxar upp i min skalle. Vissa böcker minns jag väldigt tydligt, när jag läste dem och vad jag tyckte om den. Andra har jag mer vaga minnesbilder av. Jag läste t ex Borta med vinden när jag tolv år gammal var hemma och sjuk och bibliotekarien rekommenderade den när mamma frågade efter böcker till mig. Jag kan inte påstå att jag riktigt hängde med i hela berättelsen och jag gillade definitivt inte Scarlett. Virgina Woolfs essä Ett eget rum läste jag när jag var tjugo och jag fick i det närmaste en uppenbarelse och tjatade ihjäl mina vänner om den. Den goda jorden stod i mammas bokhylla och jag läste den på sommarlovet mellan sjuan och åttan. Törnfåglarna läste jag samtidigt som den visades på tv och jag valde bort åtminstone ett avsnitt då jag hellre läste boken än såg på tv-serien, jag satt i köket minns jag och syrran tyckte jag var knäpp. Inger Edelfeldt upptäckte jag när jag läste kvinnolitteratur på universitet och jag älskar hennes novellsamling I fiskens mage. Donna Tartts Den hemliga historien minns jag som överväldigande när jag läste den och blir lite matt när jag inser hur länge sedan det var (så ung jag var…).

april 7, 2010

Tematrio – sex

Filed under: Böcker,Författare,Läsning,Tematrio — klotho @ 22:04

Lyrans tema denna vecka är böcker som innehåller minnesvärda sexskildringar och efter att ha skärskådat min bokhylla så kan jag väl säga att minnesvärt sex inte spelar en dominerande roll i de flesta av bokhyllornas böcker. Det finns sex, och det finns kärlek lite här och var, men minnesvärt, nja. Några titlar har jag i alla fall fått ihop, även om en av titlarna finns i källarförrådet. Jag tror att jag har sparat boken, men jag är inte helt säker. Den kommer som nummer ett på listan nedan.

1 Hästarnas dal av Jean M Auel. Jag var tretton år gammal när Hästarnas dal publicerades på svenska, och jag vet att jag läste den någon gång i början på högstadiet. Grottbjörnens folk, den första i serien om Ayla, cromagnonflickan som hamnat bland neanderthalarna var en sensation vill jag minnas och en häftig läsupplevelse som tonåring. Hästarnas dal är väl mest ihågkommen för mötet mellan Ayla och Jondalar och deras sex/kärleksupplevelser. När tonårskillar försökte få tag på porrtidningar läste tonårstjejer Hästarnas dal med nyfiken fascination i blicken. Nu pratar vi mitten/början av 1980-talet och internet och dess porrsidor var i sin linda. Tjejerna i min klass läste Mitt livs novell och Starlet, och Hästarnas dal. Fast vi pratade inte om det sistnämnda, det var ju lite pinsamt. För att inte tala om hur pinsamt det var att upptäcka att ens mamma också läste böckerna. Jag kommer faktiskt inte ihåg något om de faktiska sexscenerna, det är bara känslan som jag minns. Det lite ekivoka och kittlande att läsa om ”det”.

2 Decamerone av Boccaccio. Det är trettonhundratal och digerdöden härjar i Florens. Tio unga män och kvinnor flyr staden och beger sig till en villa på den toscanska landsbygden. Där stannar de i tio dagar (därav titeln deca = tio) och fördriver tiden med att berätta historier för varandra och när den tionde dagen är passerad så har de hundra berättelser, många av dem av erotisk karaktär. Jag har i min ägo en vacker illustrerad upplaga med 31 av de hundra berättelserna och den köpte jag på antikvariat som sjuttonåring, med rodnande kinder för jag förstod först inte vad som menades med den ”illustrerade upplagan” och då kunde jag inte riktigt med att backa om köpet. Det är otrogna hustrur, nunnor nyfikna på kärleksäventyr och män på vift som det berättas om i Decamerone, mer eller mindre outtalat om kärlekens och lustans fröjder.

3 Catherine M:s sexuella liv av Catherine Millet var riktigt chockerande när den dök upp. En redaktör i på en exklusiv konsttidskrift som skriver essäer om modern konst, en kvinna i femtioårsåldern som i sin bok skrev väldigt öppenhjärtligt om sitt sexuella liv med make, vänner och främlingar. Vad jag kommer ihåg av boken är den sakliga nästan kyliga beskrivning av hennes sexuella aktiviteter, som om hon själv var en iakttagare istället för en aktör. Det kittlande med denna bok var ju att hon gick ut med sitt namn och sitt liv och att hon var tja, ”grannkvinnan” och genom att läsa boken fick man reda på mer än man egentligen ville veta om Catherines mer privata liv. Minnesvärd definitivt, men mer åt det avskräckande hållet.

april 2, 2010

Tematrio – häxor

Filed under: Böcker,Citat,Författare,Tematrio — klotho @ 15:27

Lyrans tematrio för påskveckan är häxor i litteraturen och det finns det gott om, med blandade beskrivningar.  I Tusen svenska kvinnoår – svensk kvinnohistoria från vikingatid och till nutid finns följande rader om häxor och häxjakt: I de flesta länder riktade sig häxprocesserna nästan enbart mot kvinnor. Det finns en uppsjö av förklaringar till varför kvinnor förföljdes och avrättades runtom Europa. Var häxan en tacksam och lagom ofarlig syndabock i svåra tider med missväxt, farsoter och ständiga krig? Eller var häxjakten främst ett verktyg för kyrkan att få bukt med icke auktoriserad vidskepelse i samhället och skrämma folk från att vända sig till kloka gummor? Bottnade förföljelserna ytterst i manssamhällets rädsla för starka kvinnor och den kvinnliga sexualiteten? Trots att de som anklagades många gånger var äldre, resurssvaga kvinnor, utmålades häxan som en farlig, stark och sexuellt ohämmad kvinna som inte tvekade att överge man och barn för sina nattliga utflykter. Synen på den kvinnliga sexualiteten som ett farligt hot fanns grundlagd i kristendomen sedan århundraden. Nu kom den väl till pass.

Nedan kommer förslag på ett antal kvinnor som inte beter sig som kvinnor ska…

1 I En hondjävuls liv och lustar av Fay Weldon från 1984 beskriver hur en stillsam hemmafru förvandlas till en riktigt hondjävul när hon blir övergiven av maken. Hon bränner ner huset och ger sig ut för att hämnas på maken och hans älskarinna. Jag vill minnas boken som en vass pärla, även om jag tycker att huvudpersonen Ruth förfelar sin hämnd och redan som tonåring ifrågasatte jag hennes val av utseendeförändring. Men en häxa är hon.

2 Aprilhäxan av Majgull Axelsson från 1997 är en fantastisk roman, en berättelse i magisk realism uppblandat med folkhemmets uppbyggnad i efterkrigstidens Sverige.  Berättelsen om Desirée och hennes tre systrar, alla med samma namn som vår nuvarande kungs systrar växer alla upp i ett Sverige där alla chanser finns, men kanske inte för alla. Desirée svårt handikappad och sängbunden lever sitt liv via sina tankar och sin förmåga att ta sig in i andra människors tankar och se livet ur deras synvinkel, för hon är en aprilhäxa. Som med alla Majgulls romaner är den rejält svärtad i sina berättelser.

3 Ett antal kvinnliga författare fick ett erbjudande om att skriva en rysare, ”Du tar fram häxan, den desperata, den överdådiga, den övergivna, den farliga inom Dig”. Inger Alfvén, Nina Lekander, Eva Seeberg, Åsa Nilsonne, Birgitta Stenberg och Barbara Voors med flera skrev och det blev Kvinnornas svarta bok, utgavs av Trevi 1992. Med en salig blandning av häxor, farliga kvinnor, övergivna kvinnor, hämndlystna kvinnor. En novellsamling med tolv vitt skilda berättelser.

mars 29, 2010

Morley Morley, var har jag hört det förut?

Filed under: Böcker,Citat,Författare,Film,Läsning — klotho @ 21:14

När det gäller boken I mina skor så får jag erkänna att jag såg filmen först, och gillade den och kände delvis igen mig i ”systra”-konflikterna, även om jag och min syster inte bråkade om riktigt samma saker och skulle jag vilja hävda, ingen av oss har haft problem med skolan även om vi i vår ungdom också hade okvalificerade yrken som lillasyster Maggie*, men det hör väl snarare ungdomen till.

När jag såg att filmen baserades på en bok av Jennifer Weiner så blev jag intresserad, eftersom hennes debut Sängkamrater är en av de bättre i kategorin chick-lit. Jag har inte letat direkt aktivt efter hennes bok, men blev besviken på mig själv att jag inte ansträngde mig när jag såg att den skulle vara med bokrean. Sedan lördagens loppisbesök är dock boken i min ägo och då kom jag vad jag gillade i filmversionen, den vackra dikten av Elizabeth Bishop, men den gör sig definitivt bättre i original än översatt.

One Art

The art of losing isn’t hard to master;
so many things seem filled with the intent
to be lost that their loss is no disaster,

Lose something every day. Accept the fluster
of lost door keys, the hour badly spent.
The art of losing isn’t hard to master.

Then practice losing farther, losing faster:
places, and names, and where it was you meant
to travel. None of these will bring disaster.

I lost my mother’s watch. And look! my last, or
next-to-last, of three beloved houses went.
The art of losing isn’t hard to master.

I lost two cities, lovely ones. And, vaster,
some realms I owned, two rivers, a continent.
I miss them, but it wasn’t a disaster.

— Even losing you (the joking voice, a gesture
I love) I shan’t have lied. It’s evident
the art of losing’s not too hard to master
though it may look like (Write it!) a disaster.

I filmen har den slarviga lillasystern Maggie fått jobb som sjukvårdsbiträde och blir uppmanad att läsa högt av en av patienterna, en äldre pensionerad och blind lärare. Maggie som är dyslektier med noll självförtroende när det gäller att läsa och analysera texter vågar sig så småningom på bådadera och glädjen i hennes/Cameron Diaz ögon när hon får beröm för sin analys av Bishops dikt ovan gjorde mig som biobesökare alldeles varm i hjärtat. I sin bok däremot  låter Weiner Maggie ockupera ett tomt rum i Princetons bibliotek och helt enkelt bara traska in på föreläsningar som hon tycker verkar intressanta för att bara lyssna. Vid ett tillfälle så blir hon sedd och lyssnad till och det är när hon analyserar dikten One art.

När jag nu mindes hur mycket jag gillade Bishop så kunde jag inte låta bli att googla på henne och hittade då bl a information om att hon bodde sjutton år i Brasilien och förutom att vara poet gjorde sig välkänd som översättare av Helena Morleys dagbok Minha vida de menina. Den boken står i min bokhylla men är direktöversatt från portugisiska med den svenska titeln Mitt liv som ung flicka. Ibland så består livet av de mest märkliga sammanträffanden. Genom Weiner ”hittar” jag Bishop som i sin tur översatt en bok jag tycker mycket om, men som knappast tillhör de mer välkända titlarna.

Mitt liv som ung flicka fick jag för mer än femton år sedan då jag var på en utställning/alternativmässa på Blå stället i Angered. Jag drogs som alltid till bokhörnet och där satt en kvinna med en massa olika böcker som jag fingrade på men vid detta tillfälle var jag en pank student som inte hade råd att spendera pengar på annat än nyttoting (mat och kurslitteratur) men när vi hade pratat ett tag så gav hon mig Mitt liv som ung flicka, för hon tyckte att det var en sån underbar bok som jag inte borde missa. (Vilka fantastiska människor det finns!)

Mitt liv som ung flicka är en dagbok som skrevs av Alice Dayrell (pseudonym Helena Morley) mellan åren 1893-1895, hon föddes i Brasilien 1880 med en engelsk pappa och en brasiliansk mamma. Hennes man uppmuntrade henne att trycka upp sina gamla barndomsminnen och de publicerades 1942, i första hand avsedd för barnbarn och andra släktingar. Boken spreds sedan i allt vidare kretsar och är både roligt och klarsynt skriven. Jag har inte läst den sen jag köpte den, men bläddrade nu lite i den och minns hur rolig jag tyckte den var och tidlösa bra berättelser är, även om de beskriver sin tid. De berättelserna lever vidare av sig själva i sin styrka av just bra berättande.

*=Maggie som i filmen är ganska så endimensionell är betydligt mer mångfasetterad i boken.

mars 28, 2010

Inledande rader

Filed under: Böcker,Citat,Författare — klotho @ 21:31

I nattens tystnad körde grönsakshandlarnas vagnar genom den ödsliga allén in mot Paris. Hjulens rytmiska stötar ekade mot de sovande husen som skymtade bakom almarnas otydliga rader. På bron vid Neuilly hade en kålkärra och en kärra med ärter slutit sig till åtta vagnar med rovor och morötter, som kom från Nanterre. Hästarna lunkade självmant vägen fram med hängande huvuden, och i uppförsbacken saktade de lättjefullt farten ännu mera. Hög uppe på grönsakslassen låg kuskarna på magen med tömmarna lindade om sina handlovar och sov under de svart- och grårandiga kuskkapporna. En gaslåga som bröt fram ur dunklet lyste plötsligt upp spikarna i en skosula, en blå blusärm eller toppen av en mössa som stack upp ur detta överdåd av röda morotsbuketter och knippor av vita rovor eller ur kålens och ärternas yppiga grönska. Ett avlägset buller på vägen både framför och bakom dem, nej på alla närliggande vägar, tillkännagav att liknande konvojer av vagnar forslade hela skeppslaster med föda till den svarta sovande staden.

ur Hallarna av Émile Zola, mest känd för Thérèse Raquin och Den stora gruvarbetarstrejken skulle jag tro och som en av de främsta inom naturalismen* och givetvis för sitt inlägg i Dreyfusaffären som rasade i Frankrike i slutet av 1800-talet där Zola dömdes till ett års fängelse och böter för smädelse för sin skrift J’accuse.

*= En av de litterära inriktningarna i den senare delen av 1800-talet och som utvecklades från en annan litterär inriktning, realismen. Den litterära naturalismen hävdade tron på vetenskapen som metod att förändra samhället och Zola var en av dess främsta förespråkare.

mars 22, 2010

Tematrio – poesi

Filed under: Böcker,Författare,Tematrio — klotho @ 20:47

Lyrans tema denna vecka är lyrik, favoritpoet och/eller favoritpoem. Jag är en periodare när det gäller att läsa poesi, och generellt sett väldigt dålig på nyare poeter. Bob Hansson är nog den mest moderna poet jag läst, som jag kommer ihåg namnet på och som finns i min bokhylla.

Haiku är en häftig variant av poesi som jag också gillar, inte heller den direkt modern. En gång i tiden kunde jag också räkna versfötter men jag har förträngt det mesta av den kunskapen.

Nedan kommer tre dikter som jag tycker otroligt mycket om och där jag också gillar poeterna skarpt. Jag är väldigt tacksam över att Nobelkommittén gav Wislawa Szymborska Nobelpriset i litteratur för jag hade troligtvis inte upptäckt henne annars. Hon blev en omedelbar favorit och jag har försökt få tag på och läst det mesta som givits ut på svenska. En charmerande bok är Bredvidläsning (tror den heter så) där hon skriver om de böcker som aldrig hamnar på tidningarnas kultursidor, utan blir kvar i korgarna hos journalisterna för att sedan försvinna ut från redaktionerna utan synbara spår.

1 Tre högst besynnerliga ord

Medan jag säger ordet Framtid

blir första stavelsen förfluten.

Medan jag säger ordet Tystnad

bryter jag den.

Medan jag säger ordet Ingenting

skapar jag någonting som inte ryms i något intet.

ur Nära ögat av Wislawa Szymborska


2. Måltid

Får jag bjuda på en måltid?

Först

gryningsblå soppa kokt på violer

Sen

upptinade fotspår efter ett rådjur

och en sallad gjord på snödroppshuvuden

Till dessert

en månskiva gul som honung

och len i smaken som en melon

Vinet?

Naturligtvis

samma vin till alla rätter:

en nyss frigiven källas vattenglädje.

ur Höstens stjärnor av Maria Wine

En av de vackraste dikter jag vet och som funnits med mig i åratal

3.

Säg till om jag stör,

sa han när han steg in,

så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,

svarade jag,

du rubbar hela min existens.

Välkommen,

ur Sånger om Kärlek av Eeva Kilpi.

Jag var tonåring när den dikten drabbade mig, ja faktiskt drabbade mig.

Den är fortfarande magisk i sin förtrollande enkelhet som med så få ord

skapar en sådan passion.

Jag kan visserligen bli besatt av prosa, men inte alls på samma brännbara och ibland sårbara sätt som en dikt kan gripa tag i en. Hur många har inte sett och framförallt lyssnat till Audens underbara kärleksdikt i Fyra bröllop och en begravning. Utan den dikten hade filmen varit ännu en romantisk komedi utan någon stadga, men denna lysande uppläsning och brännande ord ger filmen en extra dimension:

—-

Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He Is Dead,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

Egentligen tycker jag nog att poesi skall reciteras högt, kanske mumlas tyst om man inte vill betraktas som en galning i större sällskap. Nu är jag visserligen svag för högläsning av alla de sorter så länge det är bra gjort (även om jag ännu inte lyssnar på talböcker trots att jag har två i min ägo). När jag läste litt vet så tog vår lärare med sig en gammal lp-skiva där T S Eliot själv läste The Waste Land och det var lite magiskt att lyssna på hans röst och hans ord.  En riktig kulturskatt.

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.