Ett eget rum

juli 7, 2009

Tusen strålande solar av Khaled Hosseini

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 09:00

kartamarginalTusen strålande solar av Khaled Hosseini är en av de böcker som ingår i Lyrans jordenruntresa, Mellanösternstoppet. Vare sig den eller Hosseinis andra bok Flyga drake var okända för mig innan, men det är inga böcker jag hade läst om det inte vore för att Tusen strålande solar ingick i jordenruntresan. Afghanistan är ett av många länder på vårt jordklot som trasats sönder av krig, både med andra länder och av inbördeskrig. Det är ett land som är delat i olika etniska grupper och vars religion varit både buddistisk och muslimsk. Jag hade rätt vaga begrepp om den konflikt som rasat i landet och runtomkring de senaste trettio åren. Jag är dock inte helt säker på att jag är så mycket klokare efter att ha läst denna bok, för det är svårt att hänga med i alla de konflikter som härjat och sargat Afghanistan.

Jag har generellt sett väldigt svårt för religion just för att den så ofta utövas som ett maktredskap av män och alltför många övergrepp sker i religionens namn. Det är också det som stör mig så otroligt mycket när jag läser Tusen strålande solar. Jag blir arg helt enkelt, arg på en enkelspårig manlig befolkning vars behov av makt gör att de trycker till de som redan är maktlösa. Nu är inte Tusen strålande solar en bok som enväldigt visar upp ett maktförtryck, där finns också motpoler, i form av Lailas far och hennes barndomskamrat.

I boken möter vi först Mariam, en ung flicka och kvinna som bor med sin mor i en hydda utanför en stad. Mariam är en oäkta dotter till en rik biografägare och han besöker regelbundet sin dotter och sin alltmer bittra fd älskarinna samt ser till att dottern får utbildning i Koranen av den lokala mullan. Mariam växer upp under 1960-talet som en outbildad kvinna utan framtid (förutom de rader hon kan recitera ur Koranen) och när hennes mor dör söker hon upp sin far i hans hus i staden till stor förfäran för hans hustrur. De tvingar bort Mariam genom att se till att hon femton år gammal gifter sig med en trettio år äldre skomakare från Kabul. Till en början är äktenskapet uthärdligt men när Mariam får missfall på missfall så börjar maken att förakta henne och förödmjuka henne.

I kvarteret där de bor, bor också Laila, hon är född 1978 och ett vackert barn vars bäste vän är grannsonen Tariq. Hennes båda äldre bröder krigar mot Sovjet och fadern är en lärare som blivit av med jobbet i en av de omvälvningar som skett i landet. Han jobbar numera på en mjölfabrik men inpräntar ständigt i Laila vikten av kunskap, och ser till att utveckla och uppmuntra hennes kunskapstörst.

Mariam och Lailas öden flätas samman på grund av våldsamma händelser i Kabul och Afghanistan, först möts de med motvilja men så småningom blir de vänner och förtrogna.

I boken låter Hosseini den outbildade oäkta flickan från landet, född i slutet på femtiotalet möta flickan från staden med utbildningsambitioner.  Det blir ett kontrastrikt möte, med tanke på hur olika de formats men deras gemensamma kön och de propåer som deras land och make riktar mot dem gör att deras likheter överväger olikheterna. Båda två råkar illa ut i det land Afghanistan utvecklas till under talibanregimen.

Jag hade till en början svårt att ta mig fram genom boken, tyckte inte att jag blev fångad av vare sig karaktärerna eller berättelsen och jag var rätt nära att ge upp vid ett flertal tillfällen men fastnade till slut. Hossenis drag att låta dessa två kvinnor från helt olika bakgrund mötas tydliggör en hel del av den konflikt som härjar Afghanistan, detta land som har varit en blanding av urban storstadsmiljö och landsbygd med stamritualer som går hundratals år tillbaka i tiden. Hosseini kan inte heller dölja kärleken till sitt gamla land och till dess historia, valet av boktiteln är ett sådant exempel:

Ingen kan räkna alla månar som skimrar på hennes tak 

Eller de tusen strålande solar som gömmer sig bakom hennes murar

av Saeb-e-Tabrizi, persisk 1600-talspoet

Jag misstänker att boken är ett sätt för Hosseini att göra upp med Afghanistans nutidshistoria och visa att de människor bakom krigsrubrikerna är människor av kött och blod och men även visa att trots dagens barbari så har landet en historia med välutvecklad kultur.

Annonser

juni 15, 2009

Om att omskapa text man läser

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 20:02

Hämtade upp mitt adlibris-paket på ICA med en utskrift från postens sökfunktion, orka vänta på avin som kommer först imorgon. Ett rätt så tungt paket innehållande sju titlar, där en av dem gjorde mig förvånad när jag plockade upp boken. Jag har nämligen varit ute i god tid och beställt några böcker till nästa stopp på Jorden runt-resan. Kiran Desai, Bittert arv och Gao Xingjian, En ensam människas bibel fanns båda till salu för 39 kronor och då är det ju inget att tveka över. Döm om min förvåning när jag plockar upp En ensam människas bibel och finner en inbunden bok på 450 sidor. Jag kollar med ISBN-numret på följesedeln och på bokens baksida, och dubbelkollar priset. Eftersom jag fortfarande tror att något fel har begåtts så går jag ut på nätet och adlibris sida, där det mycket riktigt står INBUNDEN (om än inte med versaler, då hade jag kanske noterat det).

Det är ju trevligt att få den inbunden eftersom de böckerna generellt sett har bättre hållbarhet än pocket men det gör mig lite sorgsen att boken reas ut för 39 kr.

Det är en rätt så dyster omslagsbild men som jag misstänkte så är den målad av författaren själv (som även är målare och kalligraf) och kanske får man en förklaring när man läst boken.

En liten och gnetig bild och ganska så dyster.Ensam människas bibel

juni 13, 2009

Jorden runt – rapport från Mellanöstern

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 13:17

kartamarginalJorden runt-resan tuffar på och jag har snart läst klart Tusen strålande solar av Hosseini. Jag är glad att den fanns med på listan, för annars har sannolikheten varit stor att jag inte hade kommit mig för att läsa den. Mellanöstern har aldrig riktigt tillhört mitt intresseområde utan jag har varit mer inriktad på rysk respektive sydamerikansk litteratur, så detta är onekligen en möjlighet för mig att utvidga mitt vetande.

Kvinnan i Jerusalem väntar på sin tur medan jag inte kunde låta bli att börja läsa i Sharon och min svärmor och det är en bok som jag gillar skarpt, utan att veta säkert så känns det som det kommer att bli en favoritbok vid detta stopp (och vem vet, kanske under hela resans gång). Jag gillar Suad Amirys fragmentariska skrivande, hennes hoppande fram och tillbaka genom åren och framförallt den passion som jag tycker finns i hennes skrivande. Hennes utstirrande av en israelisk soldat är underbar och samtidigt så fruktansvärt tragisk i sin beskrivning av det liv som palestinier lever under israelisk ockupation. Det får mig också att minnas Susan Nathans bok Ett annat Israel: min resa över den judisk-arabiska gränsen, som jag tyckte var otroligt bra och i viss mån blev en ögonöppnare för mig gällande Israel-Palestinakonflikten som jag inte varit särskilt insatt i eller engagerat mig mer än det vanliga ”kan de inte bli sams”-mentaliteten.

juni 7, 2009

Jorden runt – Mellanöstern

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 07:19

kartamarginal

Några dagar in i juni har det blivit och resan till Mellanöstern påbörjades i maj med läsning av Tusen strålande solar, om än inte avslutad ännu. Lyrans val av böcker den här månaden är alla nya val för mig, även om jag håller på att läsa Yehoshuas bok Den befriade bruden. Tanken är att jag skall läsa alla tre valen samt klara av Den befriade bruden under juni månad. Vi får väl se hur det går, men man måste ju ha ambitioner!

Afghanistan har varit en vit fläck i mitt litterära landskap, känner bäst till det genom nyhetsbevakning och två västerländska kvinnors beskrivning, Åsne Seierstads Bokhandlaren i Kabul och Deborah Kopaken Cogans Shutterbabe. När det gäller böcker från Israel och Palestina så är det väl också si och så med kunskaperna, men boken Ett annat Israel: min resa över den judisk-arabiska gränsen av Susan Nathan var oerhört intressant och gav mig helt nya insikter i den judisk-arabiska konflikten. Jag har också läst en deckare av någon av makarna Kellerman (kommer faktiskt inte ihåg vem av dem och eftersom jag lånade boken finns den inte i min bokhylla) som utspelar sig i Israel där även där konflikten mellan judar och araber är väldigt tydlig och en del av intrigen. Däremot har jag läst några böcker om Libanon och den fantastiska Läsa Lolita i Teheran av Azar Nafisi. Jag planerar även att utnyttja M1:s kunskaper och bokhyllor om så behövs eftersom hon har ett lidelsefullt intresse för Mellanöstern och böcker därefter.

Mellanöstern i Juni:
Abraham B. Yehoshua (Israel) – Kvinnan i Jerusalem
Suad Amiry (Palestina) – Sharon och min svärmor
Khaled Hosseini (Afghanistan) – Tusen strålande solar – påbörjad

Jorden runt – allmän information

maj 31, 2009

Hjärtdjur av Herta Müller

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 17:36

kartamarginalFörsta etappen i jorden-runtresan avklarad men inte avslutad. Hjärtdjur har följt mig under maj månad och skapat nya stigar i min hjärna. Jag tänker inte skriva en regelrätt recension utan låter istället mina tankar som skapats under läsandet av Hjärtdjur komma fram nedan.

Det Müller skriver om är något jag funderat över, hur klarar man sig känslomässigt i en diktatur när inte ens tankarna får vara ifred? ”Hur skulle man egentligen leva, frågade jag mig, för att passa ihop med det man just tänker. Hur gör föremålen som ligger på gatan utan att synas, när man går förbi, trots att någon har tappat dem” (s 64) Hur överlever man utan att förlora förståndet, utan att förlora en del av sin själ? Att inte kunna lita på någon, för även en vän kan förråda om hoten är tillräckligt kraftiga. Att när man väl bestämmer sig för att lämna allt så finns det ingen återvändo och man lämnar allt bakom sig. (Som jag läste i en blogg om invandrarhem i Sverige, som saknar allt det där småkrafset, minnena, för det fanns inte plats för dem under flykten.)

Hjärtdjuret finns där, pockar på uppmärksamheten och smiter in när man minst anar det. Det svider lite, mitt hjärtdjur, som för att kräva sin uppmärksamhet. Herta Müllers Hjärtdjur svider också, en sån där utdragen sveda som inte lindras i första taget och när den första starkare smärtan avklingat finns det fortfarande en svag klang, ett eko långt borta som inte vill ge med sig.

Müller har ett fantastiskt språk som kräver uppmärksamhet och jag läser om vissa meningar om och om igen, och jag kommer på mig själv att riva ett papper i remsor och lägga i boken, där det finns meningar som jag vill minnas men som trots allt inte fastnar utan ett minnestecken. ”,vid dödshot ett komma.” (s 81) kommer dock att finnas kvar utan hjälp. Att ens behöva formulera det, tänka så, är obegripligt och obehagligt för mig som är uppvuxen i trygghet. Men med Müller vid min sida så känner jag det hon känner, rädslan, ångest, avskyn och även den uppgivenhet som skymtar mellan raderna. I stumhet läser jag om Georgs död, från ett fönster i en flyktingförläggning i Frankfurt. Varför? rasar inom mig, vad fick dig att slutligen ge upp? Lämnade du ett fängelse och kom till ett annat? Müllers ger inga trygga svar på oroliga frågor utan låter oron stanna kvar i kroppen. I vissa avseenden upplever jag henne som kompromisslös i sin text och det gör mig tillräckligt intresserad för att vilja veta om det är en återkommande hållning. Hjärtdjur är ett ställningstagande, en markering om att man faktiskt har ett val över sina tankar, även om dess konsekvenser gör att det ser ut som ett dåligt val så är det ett aktivt val.

Att leva i en diktatur är att leva utan avvikelser, där alla är kloner utan egna tankar och idéer och där det ”fula” inte får synas. Lola som utesluts ur partiet efter sitt självmord, flyktingars död förvanskas till naturlig död i hemmet. I en artikel av Slavenka Draculic berättar hon hur förvånad hon var över att träffa på en människa i rullstol i det sociala livet i Sverige, för de fick inte existera i det jugoslaviska samhället. Allt som avvek från normen existerade inte. Att trots allt avvika från normen genom att tänka annorlunda, ifrågasätta även om det inte sker högt måste ha varit en ohygglig påfrestning, men å andra sidan så är kanske påfrestningen att inte göra det större? Att förtäras, gröpas ur, istället för att brinna.

Herta Müller är en författare att minnas och som jag kommer att läsa mer av. Hjärtdjur lånade jag på biblioteket men den tillhör den kategori av böcker som jag vill äga.

maj 6, 2009

Inte värt besväret

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 16:34

Började läsa i Karamellskorna av Joanne Harris och Engleby av Sebastian Faulks. Båda är författare som jag tror att jag gillar, men när jag rannsakar mitt minne så har jag faktiskt aldrig slutfört en genomläsning av någon av deras böcker. Jag kommer inte göra det med de här heller.

Började läsa i Engleby och det verkade, om inte lovande så åtminstone intressant men Faulks lyckades inte väcka mitt intresse. Huvudpersonen Englebys monolog gör mig uttråkad och inte ens efter mitt vanliga beteende, bläddra i mitten och kolla in slutet ville jag fortsätta läsa i den (så jag slutade på sidan 73 av 315) och det är annars ett knep som har fungerat på andra böcker.

Tog mig an Karamellskorna av Joanne Harris, en fortsättning på Choklad (som jag inte heller tog mig igenom, men däremot såg jag filmen…). Jag har haft En doft av apelsin i min ägo men den blev aldrig heller utläst så den rensades ut till glädje för någon Emmaus-fyndare (kan jag åtminstone hoppas på).  Karamellskorna utspelar sig i Paris, dit Yanne ”rymt” med sin dotter och ytterligare en dotter i magen. Där träffar de på Zozie de l’Alba, en kvinna som tar lätt på andras ägodelar och identiteter. Boken är skriven med ett omväxlande berättarperspektiv (Yanne, dottern Anouk och Zozie, kanske fler?) och det var inte helt lätt att hålla koll vem som outar sin tankar i respektive kapitel. Här funkade det inte heller med att bläddra i mitten och läsa slutet.

Kanske är jag för otålig, men livet är för kort för att slösas bort på tråkiga böcker. Ikväll ska jag ägna mig åt Herta Müller, eftersom hon ingår i Jordenrunt-resan så är det nog större sannolikhet att jag tar mig igenom den, även om jag inte skulle uppskatta den till fullo men det återstår att se.

maj 5, 2009

Bibliotek och tillgänglighet

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 18:03

Eftersom månaden maj redan kommit till dag 5 kände jag att det var dags att ta itu med jordenrunt-resan och åtminstone påbörja läsningen av Hjärtdjur, mitt val från Östeuropatrippen. Jag googlade på mitt lilla lokala biblioteks öppettider och hade tur i o m att de hade öppet till kl 1900 idag. Upptäckte också möjligheten att söka böcker i biblioteksbasen. Jag sökte på de närmaste månadernas titlar i jordenrunt-resan och konstaterade att det var inte många av dem som fanns på mitt lokala bibliotek.

Jag kan inte påstå att jag är den optimala biblioteksbesökaren, eftersom jag är en mycket oregelbunden besökare. Jag har bott i min lägenhet i 1 1/2 år och idag var första gången jag besökte biblioteket på torget. Mitt förra hemmabibliotek besökte jag i o f s hyfsat regelbundet, mest för att det låg i vackra lokaler och hade ett litet mysigt självbetjäningsfik där jag brukade ta en kopp kaffe och bläddra i tidskrifter. Jag lånade inte så ofta böcker, eftersom jag brukar sällan komma ihåg att lämna tillbaka böcker i tid och då åka på böter.

Mitt nuvarande bibliotek är omysigt, tråkigt och har rätt kassa öppettider, trots att det ligger rätt bra till på vårt rumphuggna torg. Jag vill ha en ombonad miljö, inte institutionsinspirerade väggar och golv, kan inte folk förstå det (jag är knappast ensam om den åsikten). Kommer fortfarande ihåg det fantastiska trånga stadsbibliotek som fanns i min barndomsstad och hur jag älskade att gå omkring i de olika små rummen. Jag blev så oändligt besviken när det flyttade till stora, säkert bekväma, ljusa lokaler utan minsta mysighetsfaktor inplanerad. Sen kan jag tänka mig att personalen fick betydligt bättre arbetslokaler och det är väl kanske viktigt också.

Bibliotek kan dock vara både räddning och andningshål. När jag var nyinflyttad i Göteborg åkte jag varje vecka till stadsbiblioteket vid Götaplatsen och lånade böcker, läste och fikade. När jag bodde i Düsseldorf gick jag med i ett privat lånebibliotek med ”utländska böcker” d v s titlar på i första hand engelska och franska. Där var jag nog åtminstone var fjortonde dag och lånade filmer, böcker och satt i en fåtölj och läste.

När man hör diskussioner om dagens bibliotek så känns det mer som om det ska vara informationscentraler snarare än bokutlåning. Det är dock en fantastisk service även om den börjar bli alltmer kringskuren och inköpsmöjligheterna mer knapphändiga. Jag antar att det är den typ av service som folk inte kommer att sakna förrän den är försvunnen.

De böcker som förutom Hjärtdjur av Herta Müller följde med mig hem:

Karamellskorna av Joanne Harris

Engelby av Sebastian Faulks

Tusen strålande solar av Khaled Hosseini (som tillhör juni-trippen jorden runt)

april 25, 2009

Anmäld till jorden runt-resa

Filed under: Böcker,Jorden runt på åtta böcker — klotho @ 20:35

kartamarginal

Lyran har lockat med en jorden runt-resa på åtta böcker och det var svårt att motstå! Det ger mig en chans att läsa böcker med lite mer substans och sluta vara så bekväm att jag mestadels väljer deckare som inte kräver någon ansträngning av mig. Det är rätt säsong att börja också, när solen lyser allt starkare och klippor vid havet lockar likt sirener. Jag har visserligen läst en del av titlarna innan, men får jag tid över ska jag försöka läsa om åtminstone några av dem. Har inte riktigt valt ut vilka jag kommer att läsa utan tar det allteftersom, förutom när det gäller första månaden då det blir Herta Müller eftersom jag läst både Kafkas och Solzjenitsyns bok. Både Condé och Bolaño lockar mig. När det gäller Atwood är jag lite mer kluven, gillar flera av hennes böcker och framförallt den underbara dikten ”Halvhängda Mary” (som jag hört Maj-Gull Axelsson läsa på Bokmässan en gång i tiden). Oryx och Crake har däremot inte lockat mig, men ibland behöver man (jag) en extra knuff.

Östeuropa i Maj:
Franz Kafka (Tjeckien) – Förvandlingen
Herta Müller (Rumänien) – Hjärtdjur
Alexandr Solzjenitsyn (Ryssland) – En dag i Ivan Denisovitjs liv

Mellanöstern i Juni:
Abraham B. Yehoshua (Israel) – Kvinnan i Jerusalem
Suad Amiry (Palestina) – Sharon och min svärmor
Khaled Hosseini (Afghanistan) – Tusen strålande solar

Asien i Juli:
Kiran Desai (Indien) – Bittert arv
Gao Xingjian (Kina) – Ensam människas Bibel
Haruki Murakami (Japan) – Norwegian Wood

Oceanien i Augusti:
Doris Pilkington (Australien) – Rabbit-Proof Fence
Patrick White (Australien) – Tant Theodora
Keri Hulme (Nya Zeeland) – Benfolket

Sydamerika och Västindien i September:
Gabriel García Márquez (Colombia) – Översten får inga brev
Roberto Bolaño (Chile) – Om natten i Chile
Maryse Condé (Guadaloupe) – Färden genom mangroven

Nordamerika i Oktober:
Toni Morrison (USA) – Älskade
Philip Roth (USA) – Envar
Margaret Atwood (Canada) – Oryx och Crake

Afrika i November:
Chinua Achebe (Nigeria) – Allt går sönder
Nadine Gordimer (Sydafrika) – Min sons historia
Tayeb Salih (Sudan) – Utvandringens tid

Västeuropa i December:
José Saramago (Portugal) – Blindheten
Virginia Woolf (England) – Mrs Dalloway
Per Petterson (Norge) – Ut och stjäla hästar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.